För att åtgärda problem måste de först erkännas
   Trots att regeringspartierna, flera ledande representanter från en majoritet av riksdagspartierna, den befintliga forskningen, FN och inte minst domen i fallet med ”romregistret” påvisat problem med strukturell rasism inom polisen så har polisens egna representanter länge förnekat dess existens inom organisationen. Polisen har istället menat att problemen, i de fall de erkänner dem, istället beror på ”enskilda rötägg” snarare än strukturella problem, d.v.s. saker som organisationskultur, omedvetna eller medvetna fördomar mot minoritetsgrupper etc. Den ärliga diskussion och det förändringsarbete, som bl.a. FN:s rasdiskriminerings-kommitté efterlyst till sin nästa granskning (2023), kring polisens agerande kopplat till sådana här fördomar kan inte komma igång på allvar förän problemen erkänns.

Polisen – tjänstemän styrda av kriminalpolitiken
   All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Statsministern utses av riksdagen att bilda regering som sedan styr landet med riksdagens stöd. De lagar och förordningar som antas av riksdagen samt regeringens kriminalpolitik genom regleringsbrev, instruktion och den av dem utsedda rikspolischefen, ska sedan styra polisens arbete[i].

Vad regeringen kan göra
   Regeringen, som polisens arbetsgivarrepresentant har redan i föregående regleringsbrev
[ii] instruerat polisen att förbättra arbetet mot hatbrott, detta efter 2018 års rapport från FN:s rasdiskriminerings-kommitté med kritik mot det befintliga arbetet[iii]. I samma rapport kritiserades Sverige också för fortsatta problem med rasprofilering från polisens sida, det slogs även fast att Sverige behöver göra mer för att motverka detta.

   Ett första steg för att motverka rasprofileringen är att lyfta det som ett reellt problem inom organisationen och lägga fram åtgärder i nästa regleringsbrev – för att stoppa förnekelsen och öppna upp för en förändring. De många fallen av höga representanters avvisande av rapporterade fall med hänvisning till polisens och tullens existerande värdegrunder pekar på ett utbildningsbehov inom rättsvårdande myndigheter. En värdegrund kan aldrig ses som en garant för att felaktigt handlande avvärjs – lika lite som lagar kan ses som en garant mot lagbrott.

   Förståelsen för att strukturell rasism inte behöver vara medveten illvilja utan även omedvetna fördomar t.ex. om hur en svensk ser ut eller vilka minoriteter som är brottsbenägna behöver också etableras. En av tullens högsta chefers uttalande om att organisationens medarbetare ”aldrig gör fel” belyser ytterligare den statliga utredningen SOU 2006:30[iv] frågeställning kring  varför förnekandet av diskriminering är särskilt påtaglig inom rättsväsendet. Även utredningens förslag om mer forskning på området behöver genomföras för att kunna vidta ytterligare effektiva åtgärder mot problemen

Vad vi kan göra
   Riksdagen och i förlängningen regeringen ska vara folkets främsta företrädare. Vi som progressiva personer och organisationer behöver nu samla oss och gemensamt sätta press på dessa företrädare. Ett erkännande av problemet från rättsvårdande myndigheter behöver komma på plats som ett första steg. Är du intresserad av att organisera dig och delta i det konkreta arbetet till en sån här förändring? Gå med i UMR idag! Är det här något din organisation redan jobbar med eller vill samarbeta kring? Hör av er!
#BlackLivesStillMatter


[i] Polismyndigheten. Granskad 13 oktober 2020. Styrning av polisen (hämtad 2020-11-30).

[ii] Regeringen. 19 december 2019. Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Polismyndigheten (hämtad 2020-11-30).

[iii] Von Hall, Gunilla. 2018. FN larmar: Sverige stöttar och sporrar rasistiskt hat (hämtad 2020-11-30). Svenska Dagbladet. 11 maj.

[iv] SOU 2006:30. Är rättvisan rättvis? Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (hämtad 2020-11-30).



Ett eftersatt forskningsområde
   Vid genomgången av tillgängligt forskningsmaterial har vi kunnat konstatera att det finns relativt få studier och att många av dem är 10-15 år gamla. I den stora rapporten ”utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering”4 konstaterades redan 2006 samma sak och utredningen föreslog därför rejäla satsningar på forskning om diskrimineringens mekanismer inom rättsväsendet. Studier som sedan skulle användas för att motverka den strukturella och institutionella diskrimineringen. BRÅ kom till liknande slutsatser i sin rapport ”Diskriminering i rättsprocessen”6 från 2008, men konstaterade samtidigt att den ofullständiga kunskapsbilden inte fick tas som intäkt för att skjuta upp åtgärder för att försöka rätta till de problem som redan har kunnat belysas.

   Trots slutsatserna i de här rapporterna har motioner om att starta upp sådan forskning röstats ner i riksdagen (se t.ex. motion 2010/11:Ju406[i]).


Strukturell diskriminering finns i rättsväsendet

   Forskning på området och hanterandet av problemet har kommit längre i andra länder. Som utredningen SOU 2006:30 slog fast:
”I Storbritannien kom den statliga utredningens rapport om mordet på Stephen Lawrence 1999
(The Stephen Lawrence Inquiry). Utredningen drog slutsatsen att det existerar en institutionell rasism inom polisen och övriga delar av rättsväsendet. Det slogs fast att problemet inom poliskåren inte var enskilda ”rötägg”, utan ett strukturellt och institutionellt problem. Det viktiga i sammanhanget var att staten erkände förekomsten av institutionell rasism inom polisen och därmed introducerades åtgärder mot detta. Trots att det finns flera studier som visar på förekomsten av strukturell och institutionell diskriminering inom rättsväsendet i Sverige så är det till skillnad från Storbritannien inte officiellt erkänt i Sverige att sådan diskriminering förekommer.”

Utredningen konstaterade även att förnekandet av etnisk diskriminering är ”särskilt påtaglig” inom rättsväsendet.
   I antologin ”Likhet inför lagen”7 visar flera forskare att invandrare behandlas sämre än ”svenskar” i rättsväsendet. De misstänkta invandrarna anmäls mer, utreds noggrannare, fälls oftare och döms hårdare.
   I BRÅ:s rapport 2008:4 slås det fast att personer med minoritetsbakgrund är klart överrepresenterade bland dem som polisen stannar och kontrollerar. Rapporten konstaterar  även att medvetna och omedvetna stereotypa föreställningar om minoriteter finns hos svenska poliser, men även att ”rätt grov rasistisk retorik” används informellt mellan kollegor.
   Begreppet strukturell rasism i sig syftar på en omedveten och subtil rasism och ett agerande utifrån stereotypa föreställningar[ii], ett exempel hur det praktiskt yttrat sig är Skånepolisens ”romregister”[iii].


[i] Olsson, Lena m.fl. (Vänsterpartiet). 2010. Etnisk diskriminering i rättsväsendet. Motion 2010/11:Ju406 (hämtad 2020-11-30). 27 oktober.

[ii] SOU 2005:56. Det blågula glashuset– strukturell diskriminering i Sverige (hämtad 2020-11-30).

[iii] Jonason A. 2017. Strukturell rasism i rättsväsendet – ett hot för rättssäkerheten? (hämtad 2020-11-30). Ex., Stockholms Universitet.



Bred politisk samsyn: – Strukturell rasism finns i Sverige
   Regeringen (S & MP) skriver att de använder begreppet strukturell rasism för att beskriva ett rasistiskt handlande som inte alltid är baserat på en persons politiska övertygelse utan som också kan ske omedvetet. Det innebär att rasism, i olika former, existerar som en del av samhällets struktur[i]

   Den här typen av handlande, med sin grund I fördomar mot minoritetsgrupper, är något som även de partier som stöttat regeringen (aktivt eller passivt) och/eller ledande företrädare för de samma vidkänner som strukturell rasism.
   Några exempel på företrädare som talat om problemen med strukturell rasism mot minoritetsgrupper är Abir Al-Sahlani (C), Charlotta Bossen (C), Momodou Jallow (V), Emma-Lina Johansson (V), Åsa Lindhagen (MP), Leila Ali Elmi (MP), Stefan Löfvén (S), Kadir Kasirga (S), Nyamko Sabuni (L) och Roger Hadad (L).


Mellanstatliga organisationer

   I den antagna resolution EU-P9_TA(2020)0173[ii] konstaterar EU att kampen mot rasism och diskriminering i de Europeiska samhällen måste intensifieras och att det är ett delat ansvar. Man säger också att den Europeiska unionen snarast måste reflektera över och åta sig att ta itu med den strukturella rasism och diskriminering som många minoritetsgrupper står inför.
Den svenska FN-föreningen påpekade redan 2013
[iii] att Sverige inte tagit tag i problem med b.la. strukturell rasism trots 10 års kritik från FN, de lyfte speciellt polisens oproportionerliga stoppande och kontrollerande av minoritetsgrupper – s.k. rasprofilering.  

   FN:s rasdiskrimineringskommittés förra rapport för Sverige, från 20183, innehöll allvarlig kritik, b.la. mot att svensk polis fortsatt med rasprofilering:
”De många rapporterna om rasprofilering är oroande. Sverige måste göra mer för att hindra och motarbeta polisens rasprofilering, särskilt när det gäller sårbara grupper som afrosvenskar, muslimer och romer.”
Inför nästa rapport, 2023 har Sverige tydligare krav på förbättringsåtgärder som ska ha vidtagits.

Andra exempel
   I samband med efterspelet av Skånepolisens ”romregister” uppmanade riksdagens nätverk för romska frågor, som består av alla partier utom SD, regeringen att snarast presentera en handlingsplan för att kraftfullt motarbeta strukturell rasism inom polisen[iv]. Roger Haddad (L), nätverkets ordförande sa även att det finns bekymmer inom den svenska polismyndigheten när det gäller bemötande och hur den ska förhålla sig till olika minoriteter[v].

   Raul Wallenberg Institutet konstaterar[vi] att många länder är motvilliga till att erkänna att strukturell rasism finns i deras samhällen och att problemen måste lyftas mer. De påpekar också att personer med afrikanskt påbrå är de som diskrimineras mest mot i Europa och Sverige.


[i] Sveriges Regering. 2017. A comprehensive approach to combat racism and hate crime. National plan to combat racism, similar forms of hostility and hate crime (hämtad 2020-11-30). Stockholm: Elanders.

[ii] European Parliment. 2020. P9_TA(2020)0173 European Parliament resolution of 19 June 2020 on the anti-racism protests following the death of George Floyd (2020/2685(RSP) (hämtad 2020-11-30). 19 juni.

[iii] DL. 2013. Structural racism ’still a problem’ in Sweden (hämtad 2020-11-30). The Local. 22 augusti.

[iv] TT. 2013. Integritetskommission snart på plats (hämtad 2020-11-30). SVT Nyheter. 26 september.

[v] Haddad, Roger (Liberalerna). 2014. Säkerheten för den judiska minoriteten i Sverige. Svar på interpellation 2014/15:302 (hämtad 2020-11-30). 6 mars.

[vi] Raul Wallenberg Institute. 2020. Structural Racism is a Reality (hämtad 2020-11-30).



Värdegrund: garant mot etnisk diskriminering?
   Under 2020 skedde flera kontroversiella ingripande från tull och polis i anslutning till gränsövergången Köpenhamn/Malmö. Urvalet har varit en av de saker som ifrågasatts, där det upplevts röra sig om s.k. etnisk profilering / rasprofilering. Under pågående förundersökningar om tjänstefel har flera talespersoner och högre chefer gått ut i media och förnekat att sådana problem skulle kunna finnas inom deras organisationer. Tre av dem har separat hänvisat till deras värdegrund som en garant mot att anställda skulle kunna agera utifrån sina fördomar. En gick så långt som att hävda att organisationens tjänstemän aldrig gör fel. Tomas Rosenberg, polisens HR-chef med ansvar för organisationskultur och likabehandling sa i juni 2020 att polisens uppfattning är att det inte finns någon strukturell rasism inom polisen.

Poliser: etnisk bakgrund används vid urval
   Fram till 2014 använde polisen öppet s.k. ”etniska markörer”, dvs. saker som språk och hudfärg vid urval. Efter mycket kritik tillsattes en utredning inom polisen som föreslog att etniska markörer skulle förbjudas[1]. Johnny Calvin, polismästare i Västra Götaland och en av utredarna förklarade bakgrunden till deras förslag:
”Det är lätt att hamna i sina egna fördomar. Det är inte rättssäkert, speciellt inte med tanke på hur gå hur dagens samhälle ser ut. Vi lever i ett multietniskt samhälle vilket gör det oerhört vanskligt att gå efter exempelvis utseende.”​​​​​​
2015 hade förslaget fått genomslag i den officiella hållningen och Skånepolisen förklarade i ett Facebookinlägg att urvalet inte får ske på grund av etniska markörer[2]. Under samma vecka säger en polis vid gränskontrollen till DN att svenskar med ”mörkare hudfärg” kommer kunna stannas oftare och personer som är ”blonda och blåögda” mer sällan[3]. 2019 skriver Hanif Azizi, områdespolis i Rinkeby att han är den första att erkänna att han profilerar personer efter saker som etnisk bakgrund vid urval[4].

“Enskilda rötägg” & visselblåsare
   Trots forskningen och att polisen själva såg ett behov av att ändra sin policy, sin egen struktur, kring användandet av etnisk bakgrund vid urval så sent som 2015, samt med domen mot ”romregistret” färskt i minnet ser poliser genomgående inte problemen på en strukturell nivå, dvs. inte som en organisationskultur utan på individnivå – som ”enskilda rötägg”[5]. De poliser som valt att lyfta internproblem med rasism har istället vittnat om utfrysning och myndigheten själva talar om en ”tystnadskultur”[6].

En öppning?
   Tomas Rosenberg, samma HR-chef som i juni 2020 förnekade att strukturell rasism finns i polisen öppnade i oktober samma år upp för en revidering av det i en intervju:
Vi är säkert inte riktigt där än, utan vi kan nog på vissa håll säga att det kan vara enskilda rötägg, säger han och syftar på att polisen fortfarande inte pratar om strukturell rasism i samband med kritiserade ingripanden.
Vi måste bli ännu bättre på att gå till botten med vad det är som är grogrunden till felaktiga ingripanden[7].


[1] Winter, Karin. 2014. Hudfärg ska inte räcka för poliskontroll (hämtad 2020-11-30). Mitti. 3 december.

[2] Polisen nordvästra Skåne. 2015. HELSINGBORG: GRÄNSKONTROLLER INFÖRDA (hämtad 2020-11-30). Facebook. 12 november.

[3] Orrenius, Niklas. 2020. Hudfärg kan bli faktor när människor ska kontrolleras (hämtad 2020-11-30). Dagens Nyheter. 11 november.

[4] Hanif Azizi. 2019. Egen tweet (hämtad 2020-11-30). Twitter. 1 februari.

[5] Mulinari, Leandro. 2017. SLUMPVIS UTVALD RAS-/ETNISK PROFILERING I SVERIGE (hämtad 2020-11-30). Civil Rights Defender & Stockholms Universitet. Solna: AMO-tryck.

[6] TV4 Nyhterna. 2020. Poliser vittnar om rasism mot brottsoffer (hämtad 2020-11-30). TV4. 2 mars.

[7] TT. 2020. Polisens HR-chef: ”Vi har en tystnadskultur” (hämtad 2020-11-30). Svenska Dagbladet. 19 oktober.



[1] Polismyndigheten. Granskad 13 oktober 2020. Styrning av polisen (hämtad 2020-11-30).

[2] Regeringen. 19 december 2019. Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Polismyndigheten (hämtad 2020-11-30).

[3] Von Hall, Gunilla. 2018. FN larmar: Sverige stöttar och sporrar rasistiskt hat (hämtad 2020-11-30). Svenska Dagbladet. 11 maj.

[4] SOU 2006:30. Är rättvisan rättvis? Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (hämtad 2020-11-30).

[5] Olsson, Lena m.fl. (Vänsterpartiet). 2010. Etnisk diskriminering i rättsväsendet. Motion 2010/11:Ju406(hämtad 2020-11-30). 27 oktober.

[6] Martens P; Shannon D & Törnqvist N. 2008. Diskriminering i rättsprocessen. Om missgynnande av personer med utländsk bakgrund(hämtad 2020-11-30). Stockholm: Brottsförebyggande Rådet (Rapport 2008:4).

[7] Billger, Ola. 2005. Invandrare döms hårdare i rätten (hämtad 2020-11-30). Svenska Dagbladet. 13 mars.

[8] SOU 2005:56. Det blågula glashuset– strukturell diskriminering i Sverige (hämtad 2020-11-30).

[9] Jonason A. 2017. Strukturell rasism i rättsväsendet – ett hot för rättssäkerheten? (hämtad 2020-11-30). Ex., Stockholms Universitet.

[10] Löfven, Stefan. 2013. Installationstal på Socialdemokraternas kongress (hämtad 2020-11-30).

[11] Lindhagen, Åsa. 2020. Den strukturella rasismen ska bekämpas(hämtad 2020-11-30). Aftonbladet. 4 juni.

[12] Momodou, Jallow (Vänsterpartiet). 2020. Rasism och afrofobi i Sverige. Interpellation 2019/20:461 (hämtad 2020-11-30). 28 augusti.

[13] Sveriges Regering. 2017. A comprehensive approach to combat racism and hate crime. National plan to combat racism, similar forms of hostility and hate crime (hämtad 2020-11-30). Stockholm: Elanders.

[14] European Parliment. 2020. P9_TA(2020)0173 European Parliament resolution of 19 June 2020 on the anti-racism protests following the death of George Floyd (2020/2685(RSP)(hämtad 2020-11-30). 19 juni.

[15] Al-Sahlani, Abir. 2020. Skånepolisens agerande visar på strukturell rasism i Sverige(hämtad 2020-11-30). Kvällsposten. 14 september.

[16] Eriksson, Karin & Benjelloul, Johan. 2019. Nyamko Sabuni (L): Jag tror att många kommer att bli överraskade(hämtad 2020-11-30). Dagens Nyheter. 7 juli.

[17] DL. 2013. Structural racism ’still a problem’ in Sweden(hämtad 2020-11-30). The Local. 22 augusti.

[18] TT. 2013. Integritetskommission snart på plats(hämtad 2020-11-30). SVT Nyheter. 26 september.

[19] Haddad, Roger (Liberalerna). 2014. Säkerheten för den judiska minoriteten i Sverige. Svar på interpellation 2014/15:302(hämtad 2020-11-30). 6 mars.

[20] Raul Wallenberg Institute. 2020. Structural Racism is a Reality (hämtad 2020-11-30).

[21] Strindlöv, Jenny. 2020. Tullverkets toppchef: ”Vi diskriminerar inte utifrån hudfärg och etnicitet”(hämtad 2020-11-30). Dagens Nyheter. 4 augusti.

[22] Orrenius, Niklas. 2020. De vittnar om rasismen som många i Sverige inte vill se (hämtad 2020-11-30). Dagens Nyheter. 8 augusti.

[23] TT. 2020. Namninsamling efter ifrågasatt polisinsats (hämtad 2020-11-30). Aftonbladet. 14 september.

[24] Winter, Karin. 2014. Hudfärg ska inte räcka för poliskontroll (hämtad 2020-11-30). Mitti. 3 december.

[25] Carlsson, David. 2020. Åklagare avgör om polisen gjorde fel mot Benjamin, 40 (hämtad 2020-11-30). Expressen. 15 september.

[26] Studio Ett. 2020. Polisen: Inga strukturella problem med rasism inom kåren (hämtad 2020-11-30). Sveriges Radio. 5 juni.

[27] Polisen nordvästra Skåne. 2015. HELSINGBORG: GRÄNSKONTROLLER INFÖRDA (hämtad 2020-11-30). Facebook. 12 november.

[28] Orrenius, Niklas. 2020. Hudfärg kan bli faktor när människor ska kontrolleras (hämtad 2020-11-30). Dagens Nyheter. 11 november.

[29] Hanif Azizi. 2019. Egen tweet (hämtad 2020-11-30). Twitter. 1 februari.

[30] Mulinari, Leandro. 2017. SLUMPVIS UTVALD RAS-/ETNISK PROFILERING I SVERIGE (hämtad 2020-11-30). Civil Rights Defender & Stockholms Universitet. Solna: AMO-tryck.

[31] TV4 Nyhterna. 2020. Poliser vittnar om rasism mot brottsoffer (hämtad 2020-11-30). TV4. 2 mars.

[32] TT. 2020. Polisens HR-chef: ”Vi har en tystnadskultur” (hämtad 2020-11-30). Svenska Dagbladet. 19 oktober.


Stäng meny